|
Släktet Amadina består av två arter, Rödhuvad amadin och
Bandfink. Båda har ett grundmurat rykte bland praktfinksfolk att
vara våldsamma mot andra, mindre, fåglar och dessutom
boplundrare av rang. Om detta är sant eller ej kan diskuteras.
Det finns faktiskt uppfödare som inte haft några som helst
problem att hålla dessa arter i en blandad samling. Men man ska
inte ha båda arterna i samma voljär och inte heller två par av
samma art. Den Rödhuvade amadinen finns i Sydafrika, Angola och
Zimbabwe. Den lever i öppet, torrt, gräsland, buskage, skogsbryn
och även inne i samhällen. Den för en nomadiserande tillvaro i
sitt sökande efter föda. Denna består huvudsakligen av hel- och
halvmogna fröer samt under häckningstiden en del insekter.
Bilden visar en hane av Rödhuvad amadin. Honan saknar den röda
färgen på huvudet. Den Rödhuvade amadinen är med praktfinksmått
en stor fågel, ca 14 cm. Om man har större arter, som t ex
Diamantfinkar kan man hålla den Rödhuvade amadinen tillsammans
med dessa. Men jag tror man får störst glädje av denna art om
man har ett par för sig själva i en liten voljär eller stor bur.
Här kan man lätt få paret att häcka. De vill ha en stor bokorg,
eller till och med en undulatholk, samt ganska grovt material
till bo bygget. Här lägger honan 4-5 ägg som hon ruvar i 13
dagar. Ungarna lämnar boet ca tre veckor senare. Den Rödhuvade
amadinen är en fantastiskt lugn och trevlig fågel som man kan ha
mycket glädje av om man erbjuder dem rätt förhållanden.
|