|
Lorier är papegojor som kommer från
Sydostasiens ö-värld, Australien och Oceanien. De är riktiga
ö-fåglar och förekommer över en enormt stor del av jordens yta
men en yta med väldigt lite land. Ö-förekomsten och isoleringen
har gjort att en mängd släkten, arter och underarter har
uppkommit och gjort underfamiljen till en av de mest intressanta
papegojgrupperna. Det finns minst 11 släkten och 56 arter och de
utgör en sjättedel av alla papegojarter. De kallas ibland för de
penseltungade papegojorna för att de har förlängda papiller på
tungan som gör att de kan kamma pollen ur blommor och dricka
nektar på ett effektivt sätt. De är en unik egenskap bland
papegojor.
Alla som har sett några olika loriarter
fascineras av deras färgprakt, livliga väsen och upptåg. De 11
släktenas representanter är ganska olika varandra, inte bara
till storlek och utseende utan även i beteende. Som burfåglar
lämnar de ingen oberörd. Några arter är bara lämpade för erfarna
specialister och bör undvikas. Jag skall presentera några arter
som är lämpliga nybörjarfåglar och deras skötsel samt för- och
nackdelar. De flesta arter lorier finns, med få undantag,
uppfödda i Europa i dag.
Jag har själv hållit 60 lorier på en och
samma gång och fött upp ett par hundra loriungar av sju arter
under 29 år, bland annat 120 Goldies lori. De har utgjort mitt
huvudintresse som aktiv avikulturist. Jag var med på
pionjärtiden när alla nya loriarter kom från Indonesien för
första gången på sjuttio- och åttiotalen. Jag gjorde, liksom
många under den tiden, många misstag av okunnighet och brist på
någon bättre vetande att dela erfarenheter med. Det finns ingen
anledning att göra om dessa misstag i dag.
En grundregel för att lorier skall må bra
är att de får rätt föda, god foderhygien och en lämpligt inredd
bur med mycket sysselsättningsmöjligheter som är lätt att göra
ren. Här har vi fågelvärldens kattungar, antingen sover de eller
så far de runt i 110. Håller man en lori ensam måste man se till
att ge den mycket sällskap och sysselsättning annars mår den
liksom de flesta ensamma papegojor mycket dåligt. Ett par tama
fåglar fortsätter att vara tama även om de sitter ihop och de
mår mycket bättre, förutsatt att de sympatiserar med varandra
vilket inte är självklart.
En grundregel för att loriägaren (och dess
familj och grannar) skall må bra är att man sätter sig in i
villkoren för att hålla lorier. De generella avigsidorna med
lorier är maten, avföringen och i vissa fall ljudnivån. Det tar
väldigt kort tid från det att födan intagits till dess den
kommer ut. Följaktligen har den inte hunnit anta fast form och
så skall det vara. Den skall inte heller jämföras vid
sjukdomsanalys med andra papegojors. De flesta andra papegojor
som har lös avföring kallas sjuka. Buren måste vara lätt att
göra ren och det måste göras ofta, helst dagligen. Det går att
få dem hyfsat rumsrena om man tränar dem. Om man skall ta ut en
tam lori kan man se till att magtrycket är lågt genom att ta
bort maten en stund innan man tar den på axeln. Maten som skall
vara färsk skall bytas varje dag, på sommaren oftare, och
foderskålarna skall diskas varje dag. Vissa arter har ett ganska
högt och gällt läte medan andra knappt kan störa någon.
Individuella skillnader finns också. Många arter kan lära sig
prata men jag har aldrig hört en lori som pratat tydligt. De
flesta härmar talljuden och det låter som ett sammanhängande
mummel med inslag av andra ljudeffekter vilket i sig är ganska
lustigt.
Mat till
lorier
Det finns massor med bra färdig lorimat att
köpa i dag med rätt näringsbalans och låg järnhalt. Orlux,
Nekton, Ce-De, Avian, Aves eller andra mer eller mindre lösliga
produkter är utmärkta foder till lorier. De dyraste är inte lika
dyra som kilopriset visar för de innehåller mer lättupptagliga
näringsämnen och är därmed mycket drygare. Det är viktigt att
följa anvisningarna från tillverkaren av fodret och inte blanda
tunnare eller tjockare. De olika arterna har få avvikelser i
näringsbehovet men en del arter tål mer fast föda medan andra
inte gör det. Det finns torrfoder att köpa med det fungerar
säkrast med Trichoglossus-, Eos-, Pseudeos-, Lorius-arterna.
Några arter kan äta fröer men det får inte vara huvudfodret.
Andra kan inte äta fröer. Frukt skall finnas som 20-40% av
maten. De måste alltid ha tillgång på friskt dricksvatten för
att balansera vätskebehovet.
Många ”hemmakokare” utfodrar med en
felaktig näringsbalans i maten vilket förr eller senare i
varierande grad orsakar fåglarna onödigt lidande. En fågel som
bygger upp till exempel järnlagringssjuka dör under flera år
utan att ägaren ser det. Obduktion är nödvändig för att
diagnostisera den. De flesta obducerar aldrig sina fåglar och
får därmed inte reda på hur de enkelt kan rädda andra fåglar.
Mat med fel energiinnehåll. En liten lori
har relativt större energibehov än en större, likaså en som bor
svalt mot en som bor i rumstemperatur. Energi finns i fett och
socker. Fåglar kan få diabetes på grund av för mycket snabbt
socker i maten. Frukt, bär och grönsaker skall de ha färskt av
varje dag och de behöver oftast ingen tillsats av socker i
maten. För mycket socker ger också feta fåglar som får nedsatt
fruktsamhet.
Fåglar kan inte bryta ner mjölksocker,
laktos. Därför skall man undvika laktoshaltigt foder som
välling. En laktosdrabbad fågel är förmodligen lätt sjuk så
länge den får laktos i maten. Problemen för fågeln går oftast
över så fort man byter till foder utan laktos.
Lorier är som andra fruktätande fåglar
känsliga för alltför mycket järn i maten. Den färdiga lorimaten
är välbalanserad även med avseende på järn. Läs på
innehållsdeklarationen och den skall vara under 100 ppm eller
mg/kg. Helst under 80. Hemochromatos som egenskapen heter är
obotlig.
Vischeral gikt är något som kan drabba
lorier. Det beror på att man utfodrar med mat som har för högt
eller felbalanserat proteininnehåll och det sker en obotlig
urinsyrautfällning i form av gikt som när den förekommer i
bukhålan kallas vischeral. Brist på vatten kan orsaka gikt. Gikt
är obotligt och smärtsam.
Svampinfektioner, liksom bakteriella
infektioner, kan uppkomma vid dålig hygien, stress eller nedsatt
hälsa. Den höga sockerhalten i lorimaten gör den till en bra
grogrund för sjukdomsbildande svampar. Bra mat med ”trögt
socker”, god foder- och burhygien samt god ventilation är ett
bra sätt att förebygga infektionsproblem.
Ovan nämnda problem undviks om man matar
med bra lorimat.
Näbbfärgen på en frisk lori med röd näbb
skall vara från orangeröd till näsa vinröd. Om lorin har gul
eller orangegul näbb har den problem med hälsan.
De flesta lorier gillar mjölmask eller
andra insekter eller larver. Det kan ta en tid innan de smakar
på dem bara.
Buren och
voljären
Håller man lorier för häckning får man
finna sig i att de kan bli ganska aggressiva och de går inte,
med få undantag, att hålla dem tillsammans med andra fåglar om
vi inte pratar om en planterad jättevoljär på 10 x10 m. Goldies
lori går att häcka i flock och till och med tillsammans med
småfåglar. Inge och Nancy Forsberg i Grönby, Skåne, har en
mycket stor och spännande voljär med flera par ädelpapegojor,
ett par inkakakadua, ett par rosenkakadua och en flock på 10-12
berglorier. Där är det alltid aktivitet och arterna interagerar
på ett positivt sätt och de flesta häckar också. I Jurong Bird
Park, Singapore, finns förmodligen världens största lorivoljär
på ett par tusen kvm och 10-12 m i höjd planterad och med tusen
lorier av olika arter. Jag tror dock inte att någon häckning
förekommer där om de ens har tillgång till holkar.
Minsta utrymme för en så livlig papegoja
som en lori är 120 x 60 x 60 cm och man kan även hålla ett par
av de minsta arterna i den storleken på bur. Det ideala och mest
lättskötta är att hålla dem i voljär på 1 x 2 m och de större
arterna i minst 1 x 3 m. Den mindre Stellas lori behöver ännu
mer plats för att inte bli överviktig. För stor kan voljären
naturligtvis aldrig bli. Lorier älskar att bada och skall ha
nytt vatten varje dag. Utomhus badar de i regn eller i en mjuk
dusch från trädgårdsslangen. Inga fåglar gillar om man sprutar
vatten direkt på dem utan vattnet skall falla uppifrån.
Buren eller voljären skall ha mycket
sittpinnar av naturgrenar, gärna hela träd i voljären. Om
voljären är stor kan man till flera mindre arter plantera den
med vedartade träd och buskar till de mindre arterna. De flesta
vanliga lövträd är inte giftiga.
Bottenmaterialet skall vara lätt att byta,
t ex tidningspapper, och man kan strö på torrt mögelfritt
sågspån, kutterspån eller torvmull där den mesta avföringen
hamnar. I utevoljären är det viktigt att det är väl dränerat
under ytskiktet så att regn eller spolning sjunker undan.
Härdighet
Man kan hålla alla utom de minsta av
släktet Charmosyna och Arfaklorin utomhus på sommaren, från maj
till oktober från Mälardalen och söderut, ju större lori desto
härdigare. Med tanke på avföring och foder är det en fördel att
hålla dem ute så länge som möjligt. Stellas lori tål inte höga
temperaturer och kan i värsta fall dö av värmeslag. Fodret får
inte frysa och det är en fördel om de kan sova i en holk. I
värme och/eller i direkt sol förstörs allt färskt foder fort och
måste bytas oftare än annars. Generellt kan man säga att de
flesta lorier tål att gå ute året runt om de har tillgång till
ett uppvärmt, torrt, ventilerat utrymme inomhus med 10-12 °C i
direkt anslutning.
Häckning
Alla lorier häckar i holk. De flesta arter
lägger endast två vita ägg i en kull. Undantagen är gulhuvad
lori som ofta lägger tre ägg och släktet Glossopsitta som för
det mesta lägger fyra ägg. Ruvningstiden är 22-26 dygn och
ungarna lämnar holken efter 45-65 dygn och blir självtändiga
efter ytterligare 15-20 dygn. När de häckar kan vissa hanar bli
mycket aggressiva.
Bra
loriböcker och
sajter:
Rosemary
Low vet alltid vad hon skriver om och den mest omfattande boken
är hennes Encyclopedia of the lories, Hancock House.
Varning
för att det på Internet finns en hel del desinformation med
felaktig fakta. Kolla flera källor och/eller ring någon kunnig
om du är osäker.
Bra sajter
om lorier:
www.lorisidan.com
Annelie Wikströms svenska sajt om tama lorier. Hon köpte sin
första lori av mig för många år sedan.
http://www.loryclub.com
Belgiska loriföreningen med köposälj
http://www.loribreeders.com
Holland. Peter de
Wilde, bilder, köp o sälj, en mycket bra uppfödarlista för
medlemmar med nära 3 000 par av alla tillgängliga loriarter i
Europa.
http://www.danskloriklub.dk
Danska loriföreningen, bilder, artiklar, loribörsen/köp o sälj.
http://www.lorisiden.dk
John Jensen, Danmark, artiklar, bilder.
http://www.lorikeets.com
Margrethe Wardens lorisajt, USA. American Lory Society,
artiklar, tips, tama lorier.
http://www.loriinae.com
Matt Schmitts lorisajt, USA, artiklar, tips, biologi.
http://www.exclusivelylories.com
USA, artiklar.
http://www.cuttleboneplus.com/main.html Dick Schroeders,
USA, länkar, foder.
http://research.amnh.org/users/nyneve/
Devorah A. N. Bennu, USA, Lories e-mail list.
Första lorisajten. Ej
uppdaterad sedan 2003 men mycket läsvärd.
http://www.landofvos.com/articles/kitchen8.html
Ätbara blommor, lista.
|
Hem
.jpg)
.jpg)