Till skillnad från många andra tukaner visar grön arassari
tydlig könsskillnad. Hanen har svart huvud, nacke och hals och
honan har brun, i övrigt är könen lika. Möjligen har hanen något
större näbb. Alla tukaner är i huvudsak fruktätare men tar även
insekter om tillfälle ges.Tillgång på badvatten är också något
som är ett måste. I USA är denna art den vanligaste av alla
tukaner i fångenskap, där håller man även den som sällskaps
fågel. Genomslagskraften av denna hållning har aldrig kommit i
stor utsträckning till Europa.
Mitt första
par
Jag fick reda på att ett par var till salu försommaren 2006. Jag
köpte dessa fåglar med vetskapen om att dom aldrig tidigare
visat intresse för häckning. Min erfarenhet av frukt ätande
fåglar från denna kontinent var
obefintlig. Jag har haft turaco några år med blandade
framgångar. Dessutom var arassari hålhäckare, detta var också
nytt för mig. Jag började leta efter ihåliga träd och fick tag i
några gamla äppelträd med murket innehåll och dessa gröpte jag
ur. Diametern blev ungefär 15-17cm och en av dessa togs i
besittning omedelbart. Fåglarna sov i holken på natten men någon
annan aktivitet syntes inte till. Sommaren gick och det var dags
att öppna luckan så att fåglarna kunde börja gå in och ut. Detta
gick som på räls, bara en timme efter att luckan var öppen var
paret inne och besiktigade utrymmet. Sedan gick de ut för att
sova i holken. Ingen av de holkar jag satt upp inomhus dög.
Efter ett par veckor fick jag helt enkelt plocka ner holken
utomhus och montera upp den inomhus.
När väl vintern kom så stängdes luckan och fåglarna fick stanna
inomhus. Nu började problemen, hanen började dominera honan så
hon fick inte sitta på översta pinnen på hela dagen. Strax innan
de skulle gå i holk för natten tolererades det att hon fick
hoppa upp. Så fortsatte det hela vintern.
Voljären
Det var inte med stor förhoppning jag
öppnade till voljären. Detta gjorde jag i mitten på mars, men
fåglarna var inte ute några längre stunder förrän i april.
Temperaturen var då runt 18°C dagtid. Voljären mäter 4,5 m på
längden och 2,5 m på bredden och ligger på norrsidan. Den är
något planterad med jasmin, bambu och syren. En holk sattes upp
på väggen till fågelhuset den togs i besittning i mitten på maj.
Efter denna dag var fåglarna ute dygnet runt. Holken var av
samma typ som den de hade haft inomhus, alltså äppelträd med
diameter på ca 17 cm. I slutet av maj kom jag över en gammal alm
som gjordes om till en holk med diameter på 25 cm. Denna sattes
in i voljären i början av juni, placeringen var mitt i voljären.
Holken fylldes med flisor av det jag hade gröpt ur fruktträden.
Fåglarna visade inget intresse för den nya bostaden utan
fortsatte att använda den gamla.
Häckning
Så en dag i mitten på juni
var det flisor under den nya holken. Jag märkte också hur hanen
började kalla på honan och erbjuda mat från näbben. Vad det
gäller maten blev inriktningen mer och mer insekter,
universalfoder och pellets och mindre frukt. Den mest populära
dieten var stora mal och svärmare vilket jag kunde erbjuda
ganska rikligt då jag har ett flertal ljusfällor i gång
nattetid. Även guldbaggelarver var omtyckta. Efter några dagar
syntes bara den ena fågeln till men det skiftade ibland var det
hanen och ibland honan. En kväll i början på juli var bägge ute
jag tog då chansen att titta i holken 3 ägg! Jag var
överlycklig, detta hade jag inte väntat mig efter en så grälsjuk
vinter. Någon vecka fortlöpte och jag tittade igen, 2 ägg? Det
ena var spårlöst försvunnet men det var rent och snyggt i
holken, så min enda slutsats var att någon av fåglarna hade ätit
upp det. Anledningen var och förblir okänd, kanske var det
obefruktat eller så hade de bara råkat trampa sönder det. Hur
som helst steg pulsen på mig skulle de äta upp alla ägg? Jag
gick och väntade på att bägge fåglarna skulle vara ute ur holken
så jag kunde titta igen. Den 8 juli var det fritt fram och jag
såg 2 ägg så jag fick upp hoppet igen. 10 juli var där 2 ungar
och lyckan var total. Nu kom det ytterligare en förändring i
födan, de började äta frukt igen, i huvudsak mjuka frukter som
papaya, melon men röda vinbär och hallon var det som gick bäst.
Insekter konsumerades i mängder, mest guldbaggelarver.
Ungarna växer
fort
Det som förvånade mig var
hur snabbt de växte. Det kan nästan jämföras med en broiler.
Kroppen växte i ett rasande tempo, ögonen öppnades runt 17-19
dygnet och när kroppen var klar kom fjädrarna. Man kunde ganska
tidigt se könen på ungarna, det bruna huvudet och halsen
framträdde på 30 dygnet. Första ungen tittade ur holken på 41
dygnet och bägge var ur holk på 46 dagen. Resultatet var två
honungar som fortfarande matades av föräldrarna. Första gången
jag registrerade att dom rörde i maten själva hade de varit ute
i en vecka. Men något direkt ätande tog ytterligare någon vecka.
Men de tiggde fortfarande mat av föräldrarna som blev mer
sparsamma med att ge mat direkt. Mina fåglar matas året runt med
Nutribird T16, som är pellets för stora fruktätare. De får också
ett universalfoder som heter uni patee från Orlux. Huvud födan
är dock frukt i alla färger och former, med inslag av levande
insekter. Just levande insekter tror jag har en avgörande
betydelse för att trigga häckning och klara uppmatning av ungar.
Reflektion om framtiden
Min gröna arassari hane dog i höstas av okänd
orsak. Kroppen hade legat i en vecka när jag kom hem från
semester. Jag fick rekommendationer från SVA (Statens veterinär
medicinska anstalt) att det inte var någon idé att skicka för
obduktion. Jag är annars mycket angelägen om att man
dokumenterar vad som hänt av två orsaker. För det första,
fågeln har dött så vad har vi lärt oss om vi kastar den? För det
andra vet jag vad fågeln dog av och det är smittsamt underlättar
jag för veterinära åtgärder om fler visar symtom. Skall vi
bevara dessa lite udda arter i våra voljärer i framtiden måste
vi börja samarbeta! Från att ha haft ett par och två ungar
i somras till att ha tre honor gick fort. Att hitta en udda hane
är inte lätt, jag har sökt i hela Europa utan resultat. Det
finns fyra par och sex udda honor kvar i Sverige i dag. Mitt
hopp ligger i att något av de fyra paren kan häcka denna
kommande säsong. Ett av de par jag nämner häckade också 2007 med
fyra ungar som resultat, fördelningen blev tre honor och en
hane. Denna hane har parats samman med en av mina honungar. Vi
är sex personer i detta land som har och samarbetar med denna
art. Så framtiden är inte nattsvart för grön arassari. Det som
gör denna art svår är att man kan inte ha den ihop med andra
arter av mindre fåglar. Detta kräver lite plats då de måste ha
en egen voljär. Min personliga uppfattning är att vi måste
bestämma oss om vilka arter vi vill satsa på och har möjlighet
att ha med tanke på hur stora utrymme vi har. Och utifrån det
bilda avelsgrupper, vi kan inte köpa nytt längre. Blandar man
bara rätt i voljären kan man arbeta med flera olika arter. Det
gäller bara att se till att fåglarna inte konkurrerar om saker
som föda och boplatser. En annan viktig faktor är hur min voljär
ser ut och kan denna art häcka här? För uteblir häckning dör
arten ut!